En kyrkobeskrivning av arkitekt Stefan Brechensbauer
Foto: Stefan Brechensbauer Erik Strand Ylwa Moritz
Från Franciskanerkloster till ny katolsk kyrka
Trelleborgs äldsta stadskyrka kyrka är från mitten av 1200-talet. Den bestod till att börja med av långhus och kor. Senare tillfogades vapenhus, sakristia, kapell och torn.
År 1267 grundades ett franciskanerkloster, där munkarna verkade i cirka 350 år. Till klostret hörde en kloster-kyrka med mitt- och sidoskepp.
År 1532 fick munkarna lämna klostret. Kyrkan och klostret revs år 1616. I nästan 400 år fanns ingen katolsk kyrka i Trelleborg.
Under andra världskriget engagerade sig katolska kyrkan för katolskt troende flyktingars själavård, deras om-händertagande och behov.
År 1946 hölls katolsk mässa ombord på Polenfärjan. Ett år senare hölls mässa om söndagarna i en skolsal på Centralskolan i Trelleborg.
År 1949 hyrdes en källarlokal på Rådmansgatan, så att mässor kunde hållas och barnen få undervisning i troslära.
År 1967 köptes en fastighet på Vemmenhögsgatan. Tack vare församlingens och prästernas arbetsinsatser hade man fått ett kapell på övre våningen som rymde cirka 40 personer. Kapellförsamlingen växte och kapellet upp-fyllde inte myndighetskraven vad gäller tillgänglighet och utrymning.
År 1995 ansåg dåvarande biskopen Hubertus Brandenburg och kyrkoherden Msgr. M Bernhard Koch att tiden var inne att planera för ny kyrka. En centralt belägen fastighet vid Gasverksgatan inköptes. Befintlig industri-byggnad revs och äntligen efter en lång projekteringstid och insamlande av ekonomiska bidrag startade kyrk-bygget i augusti 2001. Invigningen av kyrkan ägde rum den 21 april 2002
Marmorplattan (grundstenen) i vapenhuset
TERTIO MILLENNIO ADVENIENTE
HUNC PRIMARIUM,LAPIDEM
ECCLESIAE TRELLEBORGENSIS IN SUECÍA
IN HONOREM S.CATHARINAE V. M.ERIGENDAE
BENEDIXIT
JOHANNES PAULUS PP. II
ROMAE, DIE u MENSIS IULH A.D. MXMVII
"QUAM DILECTA TABERNACULA TUA.DOMINE VIRTUTUM"
(PS 84,2)
Marmorplattan (grundstenen) i vapenhuset
Inför det tredje årtusendet välsignade Påven Paulus Johannes II i Rom den 2 juli 1997 denna första sten av kyrkan som skall byggas i Trelleborg, Sverige, till ära av S:ta Katarina, jungfru och martyr.
"Hur ljuvliga är inte dina boningar, herre" (Ps 84:2)"
Kyrkbyggnadens form- och symbolspråk
Till sitt yttre liknar kyrkan ett skepp. Detta med tanke på att Trelleborg är en hamnstad och skepp är en symbol för Kristi kyrka.
Det stora gyllene korset markerar "förstäven" av skeppet. En förskjutning av fasaden och ett vingliknande glastak skyddar kyrkans portal. Koret med absiden vätter traditionellt mot öster. Fasadmaterialet är terrakottafärgad tegel och hela taket inklusive kupolen är klädd i koppar.
Absiden t.h avbryter tegelfasaden med sin råa betong. Koppararbetena är mästerverk.
Planlösning
Entreplan
Omkring det kvadratiska och centriskt placerade kyrkorummet visar planen formen av ett skeppsskrov eller mussla. Lätt tillgängligt från vapenhuset finns sakristian och samlingssalen. I direkt anslutning till kyrkorummet mot norr ligger vardagskapellet med sakramentsaltaret.
Övre plan
Övre plan inrymmer en prästbostad, gästrum och undervisningslokaler. All teknik, ventilation, värme mm finns på vindsplan.
Kyrkorummet
Altaret
Altaret är centralt placerat och står i direkt kontakt med himlen genom ljusöppningen i kupolen och jorden med dopbassängen. Det mest iögonfallande är väggmålningarna i ikonliknande stil. Denna konst anknyter till den ursprungliga traditionen innan kyrkorna separerade, allt i enlighet med påvens uttalade önskan att bygga broar mellan kyrkorna.
Kupolen
Kyrkorummet domineras av den stora kupolen med ljusinsläpp i toppen. Kupolen är tolvsidig, en symbol för de tolv apostlarna
Intressanta detaljer
Golvmaterialet är italienska, terrakottafärgade klinker med inslag av travertin, italiensk kalksten. Sakramentsaltaret till vänster och dopbassängen nedan, också i travertin, är tillverkade i Italien. Till altaret, väggutsmyckningarna mm har använts rester av inredningen från den rivna Jesu Hjärtas kyrka i Malmö. Även kyrkbänkarna och madonnastatyn härstammar därifrån. Se nästa sida. Att blanda gammalt och nytt är kontroversiellt i arkitektens ögon, men är ett uttryck för kontinuitet och uppskattas av kyrkobesökaren.
